s

Behöver vi verkligen fler nya bostäder?

Bransch

Property People har presenterat en analys vid namn ”marknadsanalyser på en föränderlig bostadsmarknad”. Vi har tagit del av analysen och presenterar här den fakta som vi främst tar med oss och våra synpunkter på analysen.

Analysen bejakar främst det faktum att kommunerna, baserat i stor-Stockholm, har haft en för hög ambitionsnivå vad gäller nyproduktion av bostäder.

Många kommuner har utgått från att om man ökar bostadsbyggandet, kommer även antalet inflyttningar att öka. Men hur ser det egentligen ut vad gäller förutsättningarna för inflyttningstryck, andrahandsmarknaden och kapitaltillgång? Som tillsammans bidrar till köpförmågan för nyproduktion.

Som ett exempel på detta presenterades statistik på kommunernas förväntningar - kontra det totala behovet för bostäder, framtaget av Property People för året 2018. Denna statistik tar ställning till faktorer som olika årskullars flyttbeteende (både inflyttningar och utflyttningar), skilsmässor, dödsfall och invandring i respektive kommun. Se statistiken och förklaring nedan:

 

 

Som exempel kan vi se att: 

Sollentuna kommuns ambitionsnivå är att 1500 bostäder motsvarar behovet för 2018 medan det verkliga behovet är på ca 400 bostäder.

Sigtuna kommuns ambitionsnivå är att 1000 bostäder motsvarar behovet för 2018 medan det verkliga behovet är på ca 400 bostäder.  

Nacka kommuns ambitionsnivå är att 2500 bostäder motsvarar behovet för 2018 medan det verkliga behovet är på ca 500 bostäder. 

Detta är en återkommande trend bland kommunerna i stor-Stockholm.

Fakta om flyttningar:

Det är helt enkelt vår livssituation som styr när och vart vi svenskar flyttar.

Så vart är marknaden på väg?

Budgivning höjer priset på bostadsrätts-lägenheter och det har varit en grundläggande faktor till marknadens uppsving de senaste åren. Men när det nu byggs i överflöd och flyttförmågan och köpkraften inte kan möta den mängden av boenden så ser vi en vändning.

Från ett attraktionsindex från februari 2018 var det endast Haninge, Sundbyberg och Huddinge som i genomsnitt nådde ett högre pris än utgångspriset på boendena i områdena.

De flesta andra kommuner i stor-Stockholm ligger idag på gränsen till att nå ett underpris på den totala bostadsförsäljningen och tendensen visar att det fortsätter att gå nedåt.

Konsekvensen vid en värdeförändring blir sådan att minskningen i köpförmåga blir tre gånger större än marknadsnedgången. Ett boende som minskar med 7 procent gör alltså att minskningen i köpförmåga blir ca 20 procent större. Se exempel nedan:

 

 

Vad kan vi då göra åt detta?

Som det ser ut i dagsläget har prisutvecklingen sakta börjat vända uppåt en aning. Men för att det ska fortsätta den vägen krävs det att bostadsutvecklare förstår den lokala marknaden. Då förutsättningarna är helt olika och den lokala kunskapen måste därav alltid vara med i bedömningen av nyproduktion.

Kapitaltillgången för oss bostadsköpare måste också öka för att marknaden ej ska begränsas. Allt som minskar behovet av eget kapital ökar konkurrenskraften. Därför bör en känslighetsanalys i prissättningen göras så att priset matchar köpförmågan.

Denna statistik är tagen från Property Peoples bostadsanalys "marknadsanalys på en föränderlig bostadsmarknad". För att läsa mer om Property People och deras gedigna arbete, där du även finner fler bostadsanalyser, besök: https://www.propertypeople.se/

Dela
Tillbaka till aktuellt

Missa aldrig det senaste från oss –
prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Registrera dig