Vi på Linkz deltog på eventen ”vad har bostadsbristen kostat Stockholm?” på Stockholms Handelskammare. Ett seminarium som grundade sig i WSP’s analysrapport som tar hänsyn till de betydande effekterna av den för tillfälligt dysfunktionella svenska bostadsmarknaden.
Vi ger här en kort sammanfattning av analysen presenterad i punktform samt vår analys av den.
En illa fungerande bostadsmarknad leder till ökade kostnader för att flytta till attraktiva tillväxtregioner.
Om bostadsmarknaden i Sverige hade utvecklats balanserat mellan åren 1995 och 2016 visar beräkningarna att Stockholm kunnat ha mellan 50 000 till 150 000 fler invånare.
Eftersom nettoinflyttningen till Stockholm utgörs av ett högt antal personer i arbetsför ålder så finns det en mycket stark länk mellan tappet i befolkning och förlorade arbetstillfällen. Stockholmsregionen år 2016 hade kunnat ha 32 000 till 102 000 fler sysselsatta, om bostadsmarknaden hade varit väl fungerande de föregående två decennierna.
Resultatet av förlorade arbetstillfällen får direkta konsekvenser för den aggregerade produktionen i huvudstadsregionen. Beräkningarna visar att bruttoregionprodukten (BRP) år 2016 hade kunnat vara 36–115 miljarder kr högre, dvs 2–7 procent.
Förutom ovanstående faktabaserade aspekter så ska man inte heller glömma de mer sociala effekterna av en sån här negativ trend.
Det är trots allt så att sysselsättningen vad gäller arbeten i Stockholm blir lägre när färre människor än väntat flyttar in. Vilket leder till färre arbetstillfällen. Det blir i samband med det också svårare för företag att rekrytera ny personal, dels för att antalet personer som letar nya tjänster i Stockholm blir färre men också för att företag inte kan tillhandahålla boenden för sina, exempelvis, utländska medarbetare. Nyetablerade företag får också svårare att hitta ett passande och inte allt för påkostat kontor, vilket för flera företag är en förutsättning för att kunna expandera.
De minskande skatteintäkter som gått och fortsätter att gå förlorat kunde ha bidragit till en starkare välfärd, bättre utbildningsmöjligheter, fler bostäder för unga med mera. Dessutom är verkligheten sådan att många familjer idag tvingas på mindre utrymmen än nödvändigt. Detta har givetvis olika sorters påverkan men ett exempel på detta är att ett barn kan få svårare att finna ro till sina studier, vilket dels påverkar dennes lärande och utveckling, men även, i slutändan - svensk arbetsmarknad.
I slutet av seminariet skedde en debatt mellan fyra branschnära personer. Åsikterna kring bostadsmarknadens framtid var blandade. Flera talade för en positiv vändning och andra var mer skeptiska. Den gemensamma nämnaren var dock att en förändring måste ske.
Läs mer WSP:s analyser av bostadsmarknaden på deras hemsida: https://www.wsp.com/sv-SE